highlife

efter att jag kom hem igår lärde jag känna mig själv. jag förstod att min rädsla för spindlar är lite för extrem för mitt eget bästa. jag sitter i sängen med datorn, & ser något ENORMT springa förbi. eaaaaaaak! vet ni var den kom ifrån? under sängen. tänk om den spenderat sina nätter på min panna? iallafall, den sprang runt & jag blev helt stel. jag tog en pappersbit & tänkte slänga ut den i trappuppgången ( jag kommer komma till himlen ) men jag bara stirrade på den. den var lika stor som en tumnagel, om inte större. jag kom fram till att jag inte skulle klara av att ta på den men kanske lura ut den i trappuppgången. gick inte. det slutade med att spindeln fick ta hela rummet & jag gick ut till tv-rummet. jag glömde datorn där inne & vägrade gå in så jag somnade. jaaa min plan om att vara uppe hela natten höll inte. jag sov från fem till åtta så jag kommer nog vara ganska halvdöd ikväll ändå. imorse fick mamma gå in & leta efter den, men hittade den inte. jag slår vad om att den tältar i mina skor så jag får en krossad spindel på foten nästa gång jag tar på mig dem. ÅÅÅÅÅÅH. så, slutsatsen är, jag är rädd för spindlar.