LETS GET LOST
min klantighet tar över. jag sitter & läser med benen i kors, känner att foten somnar men tänker skitsamma. ska gå in på mitt rum, glömmer att foten sover & ställer mig upp. på den sovande foten, som jag inte har kontroll över. så den vrids. knaaaaaaaak. aj som fan. jag hoppar till. landar på foten igen. knaaaaaaaak. jag grät & skrattade samtidigt som mamma skrek på mig att så jävla korkad kan man väl inte va. johoooooo det kan man visst! satan i gatan va ont det gjorde. & gör. fan för mig & min klantighet ibland alltså.
Kommentarer
Trackback
